”Tilliten måste segra”, sa en av den konservativa EU-parlamentsgruppens företrädare i höstas. Han hade tröttnat på att medborgare misstänkliggjorde hemlighetsmakeriet runt det kommande handelsavtalet mellan EU och USA, TTIP. Människor utan insyn ska helt enkelt lita på hans och hans kollegors goda vilja.
» Läs mer: Det här innebär handelsavtalet (TTIP) och vad du kan göra för att stoppa det.
Sponsrad EU-ledning
Samtidigt har vi, via omvägar, fått veta att det är en hel del lobbyister som springer på möten med dessa politiker. Kapitalstarka intressen, däribland bilindustrin – och i synnerhet BMW, vill påverka innehållet i avtalet.
Av någon anledning har EU:s roterande ordförandeskap företagssponsorer. Sponsrade statsskick är en fullständigt bisarr sak i sig, men när Irland, Danmark, Cypern, Litauen och Grekland alla fått sina ordförandeskap sponsrade av BMW och Audi går det från märkligt till direkt oroväckande. Irländska kritiker menar att det hänger ihop med att utsläppskraven för bilar förhandlades.
Fyller partikassan
Men Tysklands förbundskansler Angela Merkel blockerade lagstiftningen. Att hennes parti samtidigt fick en påfyllning till valfonden på över 7 miljoner kronor från just BMW var självfallet bara ett sammanträffande. Tilliten måste segra.
Kräver insyn
Det är svårt att säga om biltillverkarna hoppas påverka förhandlingarna för utsläppen eller handelsavtalet, de kanske nöjer sig med att få sina bilar i bild i viktiga nyhetssändningar. Vem vet? Men det är inte problemfritt att politiker sponsras av bilföretag samtidigt som EU förhandlar om handelsavtal med USA som har bilindustrins villkor som en huvudkomponent.
TTIP är ett gigantiskt handelsavtal förenat med stora risker för miljö, arbete, hälsa och demokratiskt statsskick.
Men tilliten att folkvalda kan ha företagssponsorer utan att det påverkar politiken måste ändå segra.
De svenska ordförandeskapet 2001 hade Volvo och Telia som sponsor. 2009 lyckades inte den svenska regeringen hitta några sponsorer till ordförandeskapet.