Sverige har ett bra utvecklingssamarbete och en stor biståndsbudget. Faktum är att vi är Världsbankens nionde största givare. Pengarna används för investeringar inom hållbar utveckling och minskad fattigdom.
Under åren 2008–2013 lånade storbankerna ut 157 miljarder kronor för investeringar inom fossila bränslen som kol, olja och naturgas. Sveriges bidrag var 28 miljarder kronor – 15 procent av biståndsbudgeten går till utvecklingsbankerna.
Resultatet blir oljeprospektering i Afrika. Nya kolkraftverk i Pakistan. Oljeraffinaderier i Elfenbenskusten. Gasutvinning i Nigeria.
Det här påverkar global uppvärmning negativt. Utsläppen av svaveldioxid leder dessutom till vattenförsurning. Dessa negativa effekter på klimatet betalas av oss – vi subventionerar ökade växthusgaser.
Så sent som 2014 röstade Sverige ja till utvinning och prospektering i länder som Gabon, Nigeria, Etiopien och Albanien. Detta trots att Sverige antagit en biståndspolitisk plattform som tydligt strävar efter att minska utsläppen av växthusgaser, och öka andelen förnybar energi i utvecklingsländer:
Sverige ska också som ett led i detta sträva efter att öka andelen förnybar energi i länders energisystem […] Sverige bör också främja en policydialog med samarbetsländerna som syftar till att minska eventuella subventioner av fossila bränslen.
Det är märkligt att Sverige bryter mot sin egen politik. Det är också märkligt att svenska företrädare kontinuerligt röstar ja till vårdslösa investeringar i bränsleutvinning när det redan finns tydliga alternativ.
Fossiljättarna vill inget hellre än att Sverige skriver under handelsavtalet TTIP och låser oss fast i klimatförstörande fossileneergi. Med avtalet kan de stämma stater i EU som inte vill göra som storbolagen vill. Skriv under kampanjen nedan!