Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson och centerledaren Annie Lööf debatterade i gårdagens Agenda vart den svenska arbetsmarknaden ska ta vägen. Där Ylva Johansson i första hand vill ge utrymme till parterna och rusta människor inför arbetsmarknaden, presenterade Annie Lööf än en gång sina trumfkort avskaffade turordningsregler och sänkta arbetsgivaravgifter. På det sättet vill Annie Lööf ”sänka trösklarna” för dem som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Inget nytt under solen.
Billigare anställningar
Sänkta arbetsgivaravgifter, i kombination med den sänkta ingångslönen som Centerpartiet ständigt propagerar för, får mig att ställa frågan: Hur mycket får du egentligen kosta som anställd?
Det är ett märkligt påfund att anställda inte ska kosta något.
Sänkta arbetsgivaravgifter för unga är en realitet redan nu. Föga förvånande har sänkningen inte lett till så många fler arbeten för unga. Eller som Ylva Johansson uttryckte det så innebär sänkta arbetsgivaravgifter “väldigt lite pang för pengarna”. Det kostar helt enkelt väldigt mycket mer än vad vad en BigMac stekt av en subventionsanställd 19-åring smakar.
”Working poor”
En solidarisk lönepolitik är en av grundbultarna i den svenska modellen. Genom att erbjuda människor anständiga löner har Sverige kunnat bli och förbli en välfärdsstat. Oavsett om du är 17 år, nyanländ eller långtidsarbetslös ska ditt inträdesjobb på arbetsmarknaden ge dig en lön du kan leva på.
Med sänkta ingångslöner riskerar Sverige att på allvar få en klass av så kallad ”working poor”, det vill säga människor som trots ett heltidsarbete inte klarar av att försörja sig. För många som arbetar deltid i vårt land är det verklighet redan idag.
Utbildning krävs
Det är ett märkligt påfund att anställda inte ska kosta något. Och att de ovanpå det även ska finna sig i att på osakliga grunder kunna bli av med jobbet. En rimligare väg att gå är att rusta personer för att kunna möta den arbetsmarknad de ställs inför. Det görs bäst via utbildning och praktik.
För att kunna gå med vinst måste en våga investera. Det gäller även för människor. En långsiktigt hållbar arbetsmarknad byggs inte genom subventioner och lönerabatter. Den kräver i stället att de som ska ta sig in ges kompetenser som gör dem attraktiva för arbetsgivarna.
Investera i människor
Genom att inte sänka arbetsgivaravgifterna har staten råd att investera i människor och på så sätt ge dem en chans till ett långt arbetsliv.
Hur mycket får egentligen en ung, nyanländ eller långtidsarbetslös kosta som anställd? Lika mycket som alla andra.