Vi på Skiftet har redan skrivit om det högerorienterade tidskriften The Economists reservationer gentemot TTIP – det stora handelsavtalet mellan USA och EU som just nu är inne i förhandlingsfasen.
Tidningen skrev om avtalet:
”If you wanted to convince the public that international trade agreements are a way to let multinational companies get rich at the expense of ordinary people, this is what you would do: give foreign firms a special right to apply to a secretive tribunal of highly paid corporate lawyers for compensation whenever a government passes a law to, say, discourage smoking, protect the environment or prevent a nuclear catastrophe. Yet that is precisely what thousands of trade and investment treaties over the past half century have done, through a process known as “investor-state dispute settlement”, or ISDS.”
Alltså, ISDS-mekanismen som ligger inbäddad i den nuvarande utformningen av avtalet, är en liten godbit som storföretagen brukar vilja få med, så att de kan stämma länder som de upplever på något sätt inskränker deras möjlighet att göra vinst. Även om den inskränkningen kanske består i miljöregler, arbetsrätt, eller…tja…ett förbud mot vinster i välfärden. I gengäld är de villiga att betala hutlösa summor på lobbyverksamhet.
Det är denna typ av stämningsmekanism som man nu försöker få med i vad som kommer bli världens största handelsavtal någonsin. Och The Economist verkar inte helt övertygade om att det är särskilt smart.
Den goda nyheten är att de fått sällskap i den bedömningen. Denna gången av den, om möjligt, ännu mer konservativa tidningen Financial Times som idag uppmärksammar alla de namninsamlingar som pågår runt om i Europa mot TTIP-avtalet.
» Vi på Skiftet driver Sveriges största anti-TTIP-kampanj – skriv under här
”My instinct is to approve. But the protesters might have a point. Serious bargaining incorporates an element of bluff, and too much transparency can prove an obstacle to necessary compromises. Some degree of privacy is indispensable. But Brussels and Washington, where most of the negotiations are being conducted, are the lobbying capitals of the world.”
Här säger FT-journalisten att han instinktivt gillar idén av ett transatlantiskt handelsavtal (vilket inte är särskilt överraskande), men att till och med han blir orolig för avtalets trovärdighet och garanti av medborgarnas intressen när det förhandlas fram under så tungt inflytande från storföretagen.
”In the absence of a more open process it is very difficult to refute the general allegation that the TTIP agenda is driven by big business interests.”
Om Financial Times – tidningen som är big business – oroar sig för att storföretagen får för mycket inflytande, då borde de som förhandlar inse att de är ute på djupt vatten.
Men…tyvärr verkar de inte göra det.
Inte självmant i alla fall. Därför behöver vi dig.
Så gå med i kampen mot storföretagen, för miljön, arbetsrätten, rättsväsendet och demokratin.