Idag enades regeringen och alliansen om ett försök i frågan om betyg i fjärde klass. Överenskommelsen innebär ett försök på max 100 skolor i landet med start år 2017. Alliansen, till skillnad mot Socialdemokraterna gick till val på det här.
BONUS: Enig allians med viss motsägelsefullhet förstås, då tillfrågade centerpartister var emot detta förra veckan. Och Moderaterna har inte heller varit med på tåget.
År 2020 skall försöket utvärderas genom att de skolor som vill kan ansöka till Skolverket. Försöksverksamheten kommer att fördelas geografisk samt i områden med olika socioekonomiska förutsättningar.
Överenskommelsen är något både Miljöpartiet och Socialdemokraterna motsatt sig länge, och med olidligt självförtroende och medföljande högt tonläge menar de att detta är en bra överenskommelse. Jo, alternativet är ju att de förlorat i riksdagen vid eventuell omröstning, då är en överenskommelse mer lättmanövrerad.
Men då är det dags att idka lite självrannsakan. Ett annat sätt är ju att få majoritet för sin politik vid val, de har haft åtta år på sig att bilda opinion. Och med både forskning och lärare på sin sida, varför försvarade de sig inte med näbbar och klor?
Tidigare publicerade Vetenskapsrådet en rapport om tidigare betyg som baserades på en genomgång av 6 000 vetenskapliga studier, och ingen av de 6 000 studierna rekommenderar tidigare betyg. Och effekten av tidiga betyg i Sverige är svårt att avgöra eftersom det var så sent som år 2012 som betyg sattes i hela årskurs 6. Ansvarsfullt vore att först utvärdera betygen från årskurs 6 och se vad reformen lett fram till.
Det centrala argumentet för tidiga betyg är ”kunskapsfokus”. Men det är svårt att koppla elevers betyg till deras faktiska kunskapsutveckling: svenska skolelevers betyg stiger, men i internationella jämförelser sjunker den. Det tyder på att det är ett trubbigt instrument att fånga upp kunskapsutveckling med.
Den frivilliga utvärdering som ska ske år 2020 bör avfärdas som bortkastad tid och slöseri med resurser. Den kan inte annat än ses som en ny ”studie” som måste kontrasteras med tidigare studier, och vad bidrar den med i relation till vad som redan är gjort? Och när man sjösätter försöket, varför gör man det med hjälp av helt galen metodik? De som frivilligt har anmält sig till utvärderingen är ju självselekterad och eventuella effekter ska ju värderas utifrån det.
Regeringen och alliansen är nöjda med överenskommelsen, något som är obegripligt då det har svagt vetenskapligt stöd, och sen väntar en framtida utvärdering som har metodologiska brister. Det här blir problem, det kan vem som helst räkna ut (med reservation för senaste PISA-mätningen).
Nu flyttas ansvaret till kommunerna och skolföretagen, bara de kan begära att de ingår i försöksverksamheten. Därför är det viktigt att vi håller i vårt kampanjarbete, har du inte redan anslutit dig till vår kampanj mot betygshetsen, gör det här!