Riv upp handelsavtal med direktörsdomstolar

Denna debattartikel är publicerad i Fria Tidningar:

De senaste åren har handel och handelsavtal diskuterats mer intensivt än på årtionden. Debatten har främst rasat om TTIP-avtalet med orkanstyrka runt om i Europa, men med lite mindre vindstyrka i Sverige och i vinter kommer riksdagen rösta om TTIP:s syskonavtal med Kanada, kallat Ceta.

Miljontals européer har förkastat avtal som TTIP eftersom de är en fortsättning på samma politik som lett till Trump och Brexit – kraftigt ökade klassklyftor inom den industrialiserade världen. Vi befinner oss i ett allvarligt världsläge och det behövs en politik som går tvärt emot Trumps isolationism och kapar storbolagens makt.

Därför har Skiftet-rörelsen tagit fram ett radikalt annorlunda alternativ än det ”business as usual” som regeringen erbjuder. Vi har fått in tusentals förslag från våra aktiva där vi sedan har sorterat ut de allra bästa och skarpaste idéerna. Sist men inte minst har över 4 000 röstat om förslagen ska vara med i rapporten Nytänk om handel – krav för en mer demokratisk handelspolitik. Det är ett unikt tillvägagångssätt och resultatet är en rad rimliga och radikala förslag.

Vårt första krav är att Sverige ska fasa ut alla handelsavtal som innehåller särskilda direktörsdomstolar. I dag kan Sverige stämmas i hemliga ”domstolar” om vi fattar demokratiska beslut som ogillas av storbolag. Internationella avtal är bara effektiva om det finns mekanismer för efterlevnad, men vi har gett dessa mekanismer till helt fel aktör, i detta fall storbolagen. Om storbolag vill ha sina vinster skyddade får de teckna försäkringar, eller så får staterna ta konflikten sinsemellan istället för att ge företagen en gräddfil du och jag saknar. Vidare ska Sverige inte skriva under ett enda nytt avtal som innehåller dessa gräddfiler. Det måste ske direkt då vi riskerar att gå från att som i dag 15 till 20 procent av världshandeln faller inom avtal med direktörsdomstolar till 80 procent om alla avtal som ligger i pipelinen undertecknas.

Istället för att ge bindande privilegier till storbolag ska alla avtal istället vara bindande när det gäller skydd för arbetare och miljön. I dag är det luddiga formuleringar som säger bör – dessa ska bytas ut mot ska. Det gäller även skrivningar om hållbarhet i avtal och det ska finnas undantagsklausuler i alla avtal som säger att stater har rätt att bryta mot åtaganden om dessa bryter mot sociala och miljömässiga rättigheter.

Välfärden är en social rättighet som måste skyddas från privatiseringstrycket som handelsavtal kan innebära. Därför kräver vi effektiva undantag för välfärdstjänster. I dag försöker politiker trycka igenom avtal med ”negativa listor”, det betyder att det som inte listas som undantag kan utsättas för privatiseringstryck. Sådana listor måste förkastas och motsatsen ska gälla: att det ska listas vad som ska kunna privatiseras. Dessutom ska inte offentlig upphandling påverkas och sociala- samt miljömässiga kriterier ska vara avgörande för seger.

Handelsavtalen måste även hjälpa oss att nå FN:s klimatmål. I dag kan de istället pressa fram ”energineutralitet” och länder måste då behandla exempelvis kol på samma sätt som solceller.

Istället ska krav på att avskaffa subventioner till fossilbränslen och ambitiösa mål för att minska utsläppen vara förutsättning för att skriva under avtal. Även gränsskatter på koldioxidintesiva produkter ska införas.

Sist men inte minst ska handelsavtal i framtiden tas fram på ett mycket mer transparent och demokratiskt sätt. I dag kan EU-parlamentet endast rösta om handelsavtal i slutet av förhandlingarna och då bara säga ja eller nej. Det borde vara tvärtom. En transparent process hjälper till att skapa legitimitet.

Med dagens förhandlingsprocess hotar avtal att falla på målsnöret vilket leder till stora kostnader, eller så trycks de igenom – vilket förbittrar stora delar av befolkningen. Vi vill därför att EU-parlamentet får samma rätt att bestämma mandatet för avtalsförhandlingarna. Mandatet måste ackompanjeras av en offentlig debatt om mandatet, en konsultation med civilsamhället och att EU-parlamentet ska kunna föreslå bindande ändringar i avtalet.

EU gjorde vissa framsteg med transparensen vid TTIP-förhandlingarna som de inte fullföljt i andra avtalsförhandlingar. Detta måste rättas till och inga handelsavtal ska kunna träda i kraft provisoriskt innan EU-parlamentet, eller de nationella parlamenten, ratificerat avtalet.

Mot våra djupt förankrade förslag står ett politiskt etablissemang som under alltför lång tid låtit våra samhällen dras isär, våra gemensamma tillgångar reas ut och klimatkrisen brisera.

Fler nyheter