Malmström sätter ny lack på ett bilvrak

Just nu förhandlas ett stort handelsavtal mellan USA och EU (TTIP) och USA och länder kring Stilla havet (TPP). Dessa moderna handelsavtal är starkt kritiserade av nobelprisvinnande ekonomer med särskild inriktning mot handelsteori. Kritiken är att de inte kan väntas öka handeln särskilt mycket och att dessa avtal riskerar öka monopolen i form av förlängda patent på exempelvis mediciner.

Inget vanligt handelsavtal

Resonemanget är att TTIP inte är ett vanligt handelsavtal då det inte främst handlar om att ta bort tullar. Eftersom avtalet inte handlar om detta är det väldigt svårt om ens omöjligt att säga om det leder till tillväxt och fler jobb. Därför tycker nobelprisvinnarna att demokratisapekten väger tyngre.

Det demokratiskt problematiska med TTIP är att om avtalet går igenom ökar risken för att storföretag ska kunna stämma oss i särskilda domstolar. Detta förfarande kallas Investor-state dispute settlement (ISDS) som storföretagen kan dra oss inför om de anser att sina investeringar hotats av demokratiskt fattade beslut.

Ett exempel är att Vattenfall försöker stämma Tyskland på 30 miljarder eftersom landet beslutat att lägga ner sin kärnkraft. Faktum är att storföretagen försökt stämma EU-stater på över 300 miljarder kronor sen 1994. Forskare på området pekar ut att länder anpassar sig inför risken att bli stämda och att storföretag mobbar minde länder så som Kanada.

Jurister sågar de särskilda domstolarna

Det är inte bara ekonomer och en och annan jurist som sågar ISDS. Nyligen gick 100 amerikanska professorer och doktorer i juridik och krävde att ISDS inte ska ingå i TTIP och TPP.

Argumentet är att detta förfarande rundar rättsstaten och därmed försvagar den och den nationella suveräniteten. Professorerna lyfte också fram att förfarandet har ökat kraftigt sedan 1994 då ett handelsavtal mellan USA, Kanada och Mexiko (NAFTA) infördes:

Ett stort problem med ISDS är att amerikanska jurister är oerhört skickliga. Sedan NAFTA infördes har inget kanadensiskt företag vunnit mot den amerikanska staten men amerikanska företag har vunnit sju gånger mot Kanada. Bland annat har amerikanska företag stoppat att Kanada förbjöd en farlig bränsletillsats.

Malmström vill reformera ISDS

EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström säger att EU har tagit till sig kritiken och i maj kommer det ett förslag till ett reformerat förfarande. Redan den 25:e mars kommer det mesta av innehållet presenteras för EU:s handelsutskott och sen för handelsministrarna som är i Riga.

Malmström vill att alla handlingar i målen dokument ska vara offentliga – ja de var hemliga förut. Vidare ska länder kunna överklaga domar – nej det gick inte förut. Utöver detta vill Malmström att det ska tillsättas en särskild pool av domare som kan just denna typ av förfarande.

Problemet med Cecilia Malmströms reformerade ISDS är att det är som att sätt ny lack på ett bilvrak. Förfarandet är fortfarande ett bilvrak.

Men varför spelar Malmströms förslag ingen roll?

1. Hårdvaruproblem – inte mjukvarufel

Att uppdatera mjukvaran i dessa texter med en ny och version av ISDS löser inget. Orsaken är att det är hårdvaruproblem med ett i grunden brutet och obalanserat system så som ISDS. Varför?

  • Endast den ena sida kan lyfta upp fall – detta ändrar inte Malmströms förslag
  • Inkomsterna för skiljedomarna beror på antalet fall samt att – detta ändrar inte Malmströms förslag
  • Företagen har rättigheter och inga skyldigheter – detta ändrar inte Malmströms förslag

Detta ändrar inte Malmströms förslag på något sätt utan är bara en kosmetisk förändring.

2. Särskilda domstolarna ignorerar instruktioner och det blir dyrare med nytt ISDS

ISDS-tribunaler har en lång historia av att ignorera vilja av föredragets parter (för exempel se ”ISDS cannot be fixed” av Public Citizen). Om inte skiljdomarna lyssnar på fördragen idag varför ska de göra det mer i framtiden?

Delvis är reformeringen till det värre på grund av att TTIP ska skydda investerares så kallade ”legitimate expectations”. Detta öppnar dörren för ännu fler stämningar eftersom endast 20 procent av av investeringar i EU täcks av ISDS. Med TTIP ökar siffran till 70 procent och med det antalen fall och utdömda avgifter för staterna.

Redan nu är en stor kostnad gömd med ISDS då företag har försökt stämma stater i EU på minst 300 miljarder sedan 1994. Detta ändrar inte Malmströms förslag.

3. Inga evidens för att ISDS ledet till direktinvesteringar

Det finns inga evidens om att ISDS leder till fler direktinvesteringar. EU har biljoner av investeringar i USA utan ISDS. När endast utländska företag har tillgång till detta instrument så förvrids marknaden vilket den konservativa tankesmedjan CATO Instute har uppmärksammat.

4. Reform av ISDS i TTIP är inte nog – kan lätt rundas

Att reformera ISDS inom ramen för TTIP räcker inte eftersom vi just nu är i förhandlingar om ett liknade avtal med Singapore och ska ratificera ett med Kanada (CETA).

Faktum är att redan nu kan 80 procent av alla amerikanska företag använda CETA för ta upp fall i ISDS mot Europeiska stater. Orsaken är att de har “substantial business activity” i Kanada.

Singapore å sin sida är ett skatteparadis och portföljinvesteringar är täckta av det avtal som vi förhandlar med landet. Det betyder att det inte är något problem att sätta upp ett brevlådeföretag och stämma stater den vägen.

5. Så länge en domstol bara kan döma åt ett håll kommer den förmodligen bli vinklad över tid

Om en institution byggs upp för att bara döma åt ett håll kommer den att bli vinklad över tid. Juridikprofessor Gud van Harten har granskat en studie över ISDS bias och kommit fram till att:

First, there was a strong tendency toward expansive resolutions of contested issues of law that enhanced the compensatory promise of the system for claimants and, in turn, the risk of liability for respondent states.

Utan att gå in allt för djupt på detta så menar van Harten att ”expansive resolutions” är ska räknas som att gynna företagen eftersom:

Expansive resolutions of an issue may be said to favour claimants by expanding the authority of investment treaty tribunals and by allowing more claims to proceed.

Studien som såklart har sina fel och brister, alla studier har det, men den pekar på att ISDS tenderar att gynna företagen framför staterna.

ISDS är i botten ett system som gynnar stoförtag och missgynnar demokratin. Därför har över »28 000 svenskar skrivit under för att stoppa TTIP« och därmed stoppa storföretagens maktmanöver. Gör det du med!

Fler nyheter