En del i Sveriges havererade skolpolitik har varit att sänka betygsåldern till årskurs 6. Nu ska det ska genomföras ett försök med betyg på tioåringar som sedan ska utvärderas med usel metodik.
»Agera: Det här kan du göra för att stoppa betygshetsen.
Desperat och dåligt
Förra veckan presenterade regeringen och alliansen ett försök med att betygsätta elever i årskurs fyra, detta ska ske på max 100 skolor i landet med start år 2017. Medföljande det centrala och desperata argumentet för tidiga betyg: ”kunskapsfokus”.
År 2020 ska försöket utvärderas, något som är frivillig för de skolor som valt att betygsätta tioåringarna genom att de skolor som vill kan ansöka till Skolverket. Försöksverksamheten kommer att fördelas geografisk samt i områden med olika socioekonomiska förutsättningar.
Man kan invända en hel del mot det här, klokast vore om detta avfärdas som bortkastat med tid och slöseri med resurser. Den måste ju ses som en ny ”studie” som måste kontrasteras med tidigare studier, och vad bidrar den med i relation till vad som redan är gjort?
Metoden är direkt bisarr. De skolor som frivilligt har anmält sig till utvärderingen har ju valt det själva och eventuella effekter ska ju värderas utifrån det.
Vad vi redan vet
Mellan 1969 och 1981 fick kommunerna i Sverige själva välja om de ville betygsätta eleverna i årskurs sex eller inte. Nyligen gjorde en svensk studie en uppföljning i syfte att undersöka hur betygssättningen i årskurs sex påverkade studenternas prestationer på lång sikt. Detta genom att man jämförde eleverna som fick betyg med de som inte fick det:
- Elever som blev betygsatta i åk 6 gav en signifikant negativ effekt på senare prestationer i årskurserna 7, 8 och 9, jämfört med de som inte blivit betygsatta.
- Dessutom att lågpresterande elever visade lägre prestation i årskurserna 7-9 och hade lägre odds att avsluta studier på högre nivå jämfört med lågpresterande elever som inte blev betygsatta.
- Sedan tidigare är det känt att om målet är att nå högre betyg så är risken att ge upp på vägen dit större för lågpresterande elever.
Att betygsätta fjärdeklassare börjar nu framstå som en dålig idé.
Metodmissarna har viss relevans
Utvärderingen år 2020 är ovetenskaplig. Skolorna i den svenska studien tog datan från ett urval som blir representativt för båda grupperna. Den utvärdering som sker år 2020 görs på skolor som har valt själva att deltaga. Skolorna som väljer att vara med kan alltså skilja sig från andra och kan omöjligen bedömas vara representativt för gruppen som valt att betygsätta.
Detta bäddar för väldigt liten variation mellan skolorna, och ska sedan jämföras med skolor som inte valt att betygsätta men som sannolikt valts på andra premisser.
Vi vet inte hur, men de ska försöka dra slutsatser utifrån eventuella effekter från det här: en grupp som är representativ ska jämföras med en grupp som inte är det vilket kan leda till en systematisk skillnad och i sin tur påverka det man avser mäta (vad det nu är?). Inte ens med skohorn och vaselin går det att få slutsatserna att bli pålitliga eller giltiga. Kort sagt: det här är snudd på omöjligt att göra vetenskapligt.
Vi är visserligen emot allt som är dåligt, men vad är syftet med att utvärdera ett försök med en metod som inte håller? Och ändå ska det här sjösättas. Vi får helt enkelt anledning att återkomma i frågan.
Detta är ännu en del i Sveriges havererade skolpolitik, och om det här är det enda de kan komma på är det dags att tänka om. Skolan skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, inte på politikers godtycklighet.