FN: TTIP och mänskliga rättigheter går inte ihop

Just nu förhandlar USA och EU om världens största handelsavtal kallat TTIP. Efter att TTIP:s systeravtal mellan EU och Kanada ”gick under radarn” i Europaparlamentet har förhandlingarna kring TTIP uppmärksammats mycket det senaste året. Till stor del på grund av att gräsrotsorganisationer runt om i Europa och USA samlats och börjat visa sin misstro mot avtalsförhandlingarna.

» Agera: Höj din röst du också – skriv under kampanjen för att STOPPA TTIP.

Nu ansluter sig även FN till kritiken. FN:s Högkommissarie för mänskliga rättigheter – ämbetet som vaktar de mänskliga rättigheterna – säger att TTIP kan vara oförenligt med länders skyldighet att upprätthålla mänskliga rättigheter under UN Guiding Principles on Business and Human Rights.

Det är en hård dom. Från världens kanske främsta auktoritet på mänskliga rättigheter.

» Agera: Det här är TTIP – och det här kan du göra för att stoppa det.

Kritiken riktas särskilt mot ISDS: delen av avtalet som skapar direktörsdomstolar där främst stora kan stämma stater om de tycker att landets parlament röstar igenom lagar som kan begränsa företagets möjlighet att göra vinst.

De nio specialrapportörerna, plus FN:s specialrapportör för oberoende domare och advokater, menar att TTIP-avtalet riskerar att negativt påverka skyddet för mänskliga rättigheter när det gäller skydd för hälsa, arbetsrätten och domstolsväsendets självständighet.

» Läs mer: Lönndörrar för lobbyister.

Det man varnar för är den ”avkylningseffekt” som ISDS-klausuler har haft, och troligen kommer ha även i TTIP.

Skiftet har tidigare skrivit om hur de här avkylningseffekterna redan fått en smygande start– trots att avtalet ännu bara är kvar i förhandlingsstadiet – genom att Europaparlamentet avskräckts från att lagstifta mot cancerframkallande ämnen i mat, utav rädslan att förstöra för TTIP-förhandlingarna.

Nu kritiserar FN ISDS-klausulen för att den straffar länder som antar lagar för att skydda miljön, garantera tillgång viktiga läkemedel, minska rökning eller höja minimilönen i slutändan betyder att länder inte vågar lagstifta kring dessa områden överhuvudtaget.

Det konkreta exemplet de tar upp gäller lagstiftning för att minska rökning, vilket krävs enligt WHO: s ramkonvention om tobakskontroll.

» LÄS MER: Så gick det när Uruguay ville reglera tobaksindustrin efter ISDS.

I en värld där ekonomin och samhället ständigt förändras måste lagstiftningen kunna hänga med. En ISDS klausul skulle ligga som en våt filt över EU:s förmåga att utveckla ny lagstiftning som på det minsta vis ifrågasätter företags affärsmetoder, eller en marknads funktionssätt.

Om man tror att en hållbar och ansvarsfull ekonomi är den bästa ekonomin, så är alltså ISDS bad news.

I Sverige har närmare 35 000 svenskar skrivit under kampanjen för att stoppa TTIP. Det är en växande rörelse som får allt större genomslag både i media och på de politiska partiernas dagordning.

Gå med så stoppar vi det tillsammans!

» Klicka här för att gå med i Skiftets kampanj för att STOPPA TTIP.

Fler nyheter