Handelsavtalet mellan EU och USA, TTIP, betecknas från EU-håll som ett transparent projekt med medborgerlig insyn. Vi listar fem skäl som visar på motsatsen.
1. De viktigaste dokumenten är hemliga för allmänheten
EU-kommissionär Cecilia Malmström har tidigare sagt att inga USA-relaterade handlingar kommer att publiceras utan USA:s medgivande. Och enligt EU-kommissionen har USA tydligt sagt nej till att publicera texter som helt eller delvis förberetts av dem.
2. EU:s ståndpunkt är hemlig
Malmström har öppet sagt att dialoger om tariffer, tjänster, investeringar och upphandlingar inte bör offentliggöras. Det innebär att EU-medborgare inte vet om EU gått med på att sänka standarder gällande exempelvis hälsofrågor förrän avtalet är fastställt.
3. EU:s medlemsländer har begränsad tillgång till de viktigaste dokumenten
Det här handelsavtalet kan rimligtvis påverka samtliga EU-länder mer än något annat handelsavtal i historien. Trots detta får inte folkvalda representanter i EU-länder tillgång till många av de viktigaste dokumenten – och kan därför heller inte analysera och diskutera innehållet ordentligt med kollegor och sakkunniga.
4. Till och med Europaparlamentet saknar insyn i de viktigaste dokumenten
Japp, till och med de som stiftar EU-lagar serveras begränsad information om handelsavtalet. Många av texterna finns nämligen i så kallade ”reading rooms”, till vilka ett fåtal ledamöter har tillgång. En ledamot klagade över att han inte ens fick ta anteckningar för hand – trots att han enbart hade två timmar på sig och upplevde att han behövde en expert för att förstå dess komplexa innehåll. USA-förberedda dokument finns inte att granska över huvud taget.
5. Hemlig kontakt med lobbyister
Malmström har förvisso öppnat upp ett offentligt register med anteckningar, mejl och brev relaterade till möten med företagslobbyister. Men varken EU:s huvudförhandlare för TTIP eller de 36 representanter som leder dess olika områden omfattas, trots att det är de som sannolikt är mest intressanta för företagslobbyisterna. Europeiska ombudsmannen har bett om ett mer heltäckande register – men EU-kommissionen svarade nej.
Vi har tidigare skrivit om riskerna med TTIP: bland annat tvångsprivatiseringar, att företag stämmer stater för uteblivna vinster, havererade hälso- och miljöregler och försämrade arbetsvillkor kan bli aktuellt för EU-länder om avtalet går igenom.