[Uppdaterad] Investor-State Dispute Settlement, ISDS, är en klausul som finns med i många internationella handelsavtal. ISDS skapades från början för att ge rättsligt skydd mot förstatliganden för internationella företag som etablerade sig i stater utan fungerande rättssystem.
Sedan har det ballat ur.
ISDS har blivit ett sätt för företag att stämma stater för lite allt möjligt de inte gillar. Public Citizen har sammanställt en gedigen lista – här är några av de mer absurda fallen.
1. Miljölagar ska kosta – miljöförstöring ska löna sig
Den mexikanska delstaten Guadalcazar vägrade låta den amerikanska firman Metalclad bygga ut en giftig avfallsanläggning eftersom den ödelade miljön och grundvattnet. Rimligt, tycker de flesta. Metalclad hävdade att det var en ”indirekt” expropriering och stämde Mexiko. Mexiko dömdes att betala 16 miljoner dollar i skadestånd.
2. Kanada åkte på skadestånd för exportförbud på gift
Det var inte så bra för miljön att hålla på att skeppa runt en massa gift tyckte Kanadas regering och införde ett exportförbud för att se till att det miljöfarliga avfallet processades ordentligt. ”Diskriminering”, hävdade det amerikanska avfallshanteringsbolaget SD Myers och stämde kanadensiska staten. Rätten slog fast att exportförbudet var ”liktydigt med expropriering” och dömde Kanadas medborgare att betala ut 5,6 miljoner dollar till SD Myers.
3. Klart man ska få ha giftfabriker i naturskyddsområden
2009 ville det spanska bolaget Abengoa öppna en avfallshanteringsfabrik på en kastspricka i Mexiko i närheten av en damm, ursprungsbefolkning och ett UNESCO-världsarv. Rimligt nog fick Abenoga nej. Och stämde därför Mexiko – och vann ett skadestånd på 40 miljoner dollar.
4. Tjeckien räddade inte banker
Saluka Investments, ett nederländskt investmentbolag, stämde tjeckiska staten för att den inte räddat en bank Saluka ägde från att gå i konkurs. Tjeckiska skattebetalare åkte på 236 miljoner dollar i skadestånd.
5. Polackerna ville äga sitt eget försäkringsbolag
När den polska regeringen efter folkliga påtryckningar ställde in en planerad privatisering av det statliga försäkringsbolaget PZU lackade ett ett nederländskt företag som planerade att köpa försäkringsbolaget och stämde polska staten för den uteblivna affären. De förlikade sig, och det nederländska bolaget fick 1,6 miljarder dollar av polska medborgare för att de ville fortsätta äga sitt försäkringsbolag. Go figure.
6. Argentina ville inte köpa odrickbart vatten
I Argentina vann det amerikanskägda bolaget Azurix upphandlingen av Buenos Aires kranvatten. Efter ett tag blev vattnet odrickbart på grund av alger och Azurix fråntogs uppdraget. Azurix stämde argentinska staten för att den inte investerat tillräckligt i vatteninfrastrukturen. För sitt ”orimliga” uppförande tvingades argentinska skattebetalare att hosta upp med ett skadestånd 165 miljoner dollar. Plus ränta.
7. Ecuador kastade ut oljebolag
Oljebolaget Oxy fick sina exploateringsrättigheter indragna i Ecuador efter att bolaget – i strid med kontraktet man undertecknat med ecuadorianska staten – sålt stora delar av exploateringsrättigheterna vidare till ett annat bolag. Ecuador dömdes ett betala ut svindlande 2,3 miljarder dollar i skadestånd. Summan blev så hör för att man räknade på vilka förväntade framtida vinster Oxy blivit utan.
Agera!
ISDS kom till för att skydda mot förstatliganden och särbehandling av företag. Istället har det blivit en juridisk cirkus som kostar medborgare världen över stora pengar för att de fattar beslut som är i storbolagens – och inte deras – intressen.
Just nu förhandlar EU och USA om ett gigantiskt handelsavtal under namnet TTIP. Där ingår också en ISDS-klausul. Anslut dig Skiftets kampanj genom att skriva under protestlistan. Tillsammans ser vi till att storföretagen inte får sätta sig över vår demokrati. Gör som »30 000 andra och skriv under« kampanjen mot storföretagens maktmanöver.