Just nu förhandlar USA ett flertal olika stora handelsavtal och debatten i USA börjar ta fart. I USA verkar debatten mest handla om The Trans-Pacific Partnership (TPP) som är ett avtal mellan dessa länder:
Men kritiken mot TPP kan också riktas mot avtalet som förhandlas mellan USA och EU samtidigt under The Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP).
Nobelpristagarna sågar argumenten
Förespråkarna för avtalet lovar guld och gröna skogar i form av tillväxt och fler jobb. Men kritikerna blir allt fler inom akademin och nu börjar nationalekonomer med särskild inriktning på handelsteori varna för att dessa avtal inte alls levererar något av detta utan innehåller en rad väldigt skadliga saker.
De två främsta kritikerna mot avtalet är nobelpristagarna i ekonomi Paul Krugman och Joseph Stiglitz. Båda har samma kritik som USA:s tidigare arbetsmarknadsminister Robert Reich: moderna handelsavtal är något helt annat än de klassiska handelsavtalen från förr.
Klassiska handelsavtal byggde på att länder sänkte sina tullar samtidigt vilket skulle öka handeln och tillväxten. Idag har exempelvis EU och USA tagit bort de flesta tullarna och att ta bort de sista kommer inte ha särskilt stor effekt. Därför har moderna handelsavtal inriktat sig på ”icke tariffära barriärer” – på ren svenska våra demokratiskt stiftade lagar och regler.
Några modeller för vilka effekter det skulle bli för jobben och tillväxten finns egentligen inte. Förespråkarna lyfter gärna fram studier betalade för av EU-kommissionen som säger att det kommer bli tillväxt och jobb. Det finns dock rapporter som visar att det blir tvärt om.
Varför är det så olika bud? Den socialdemokratiska tankesmedjan Tankeverksamheten sammanfattar det väl:
-
TTIP är inget vanligt handelsavtal. Hur rivandet av icke-tariffära handelshinder – som de positiva effekterna av TTIP i huvudsak bygger på – skulle fungera i praktiken är svårt att säga.
-
De modellbaserade prognoser som gjorts för effekterna av TTIP är inte särskilt pålitliga och ska snarast ses som kvalificerade ”bästa gissningar”.
-
Eftersom flera av de modellbaserade prognoserna bygger på orealistiska antaganden om arbetsmarknaden är förutsägelserna i det avseendet extra osäkra. Eventuella kortsiktiga omställningsproblem på arbetsmarknaden uppmärksammas nästan inte alls.
-
Vid sidan av förändringarna av handelsvolymer skulle TTIP:s övergripande effekter bli relativt små. Sett till ekonomin som helhet talar vi om begränsade tillväxt och sysselsättningsökningar.
Tankeverksamheten är dock generellt positiv till TTIP även om de lyfter fram ett det är osäkra resultat och stora risker som inte adresseras.
Krugman som fick nobelpris för sina teorier om handel menar menar att politiker och forskare i gemen överdriver vikten av denna typ av avtal och handelspolitik i stort. Enligt honom är protektionism marginell idag, så eventuella ändringar som föreslås i moderna handelsavtal kan bara få väldigt små ekonomiska effekter för att skapa jobb och tillväxt. Han har gått så långt att han menar att argumenten för denna typ av avtal är så dålig att han blir orolig över att det finns något obehagligt i det finstilta.
Stiglitz fokuserar som Krugman på TPP, men den bakomliggande idén för TPP är samma som TTIP och därför är det relevant att att ta upp kritiken. Stiglitz menar att när det är så osäkert att det skulle bli något större resultat i form av jobb och tillväxt så måste vi se till avtalets och avtalsprocessens negativa aspekter.
Hemlighetsmakeriet och försöket att skynda på TPP kommer endast gynna de rikaste i samhället när handelsavtal handlar om annat än sänkta tullar:
The focus has shifted to “nontariff barriers,” and the most important of these — for the corporate interests pushing agreements — are regulations. Huge multinational corporations complain that inconsistent regulations make business costly. But most of the regulations, even if they are imperfect, are there for a reason: to protect workers, consumers, the economy and the environment.
Stiglitz pekar på att storföretagen försöker få det till ett race till botten då de vill pressa tillbaka de rättigheter och skydd som miljön och arbetstagarna har fått på demokratisk väg. Sen kan företagen ta länderna till särskilda domstolar om de försöker förbättra skydden för exempelvis miljön eller folkhälsan. Fallet med tobaksjättarna som försöker stämma Australien för deras försök till generiska tobaksförpackningar är kanske det mest kända exemplet.
Men det finns en sak till:
Storföretagen vill skapa skadliga monopol
Både Krugman och Stiglitz menar att denna typ av moderna handelsavtal faktiskt kan innebära inskränkningar i marknadsekonomin vilket borde få även marknadsvänner att motsätta sig avtalet. Orsaken är att USA har pushat hårt för att upphovsrätten ska stärkas genom dessa avtal. Resultatet blir enligt Krugman:
Well, we should never forget that in a direct sense, protecting intellectual property means creating a monopoly – letting the holders of a patent or copyright charge a price for something (the use of knowledge) that has a zero social marginal cost. In that direct sense this introduces a distortion that makes the world a bit poorer.
Stiglitz går ännu längre i denna tanke med att säga:
There are other noxious provisions. America has been fighting to lower the cost of health care. But the TPP would make the introduction of generic drugs more difficult, and thus raise the price of medicines. In the poorest countries, this is not just about moving money into corporate coffers: thousands would die unnecessarily.
Förlängda patent ökar priser på mediciner och sjukvård vilket i slutändan drabbar medborgarna och berikar storföretagen. Inte undra på att läkemedelsjätten Pfizer och upphovsrättslobbyn i USA sponsrar events om TTIP där Cecila Malmström deltar.
När två nobelpristagare i ekonomi menar att dessa avtal knappast kommer göra någon större skillnad för jobb och tillväxt bör vi lyssna. När de dessutom pekar på allvarliga hot mot demokratin och vår hälsa bör vi lyssna ännu mer noggrant och faktiskt säga nej till fulhandelsavtalen.
Redan nu har över »25 000 svenskar sagt nej till TTIP«. Gör det du med.