Roland Spånt är doktor i nationalekonomi och tidigare chefsekonom på fackorganisationen TCO. Han utvecklar idag en väldigt intressant kritik av moderna handelsavtal och hur de faktiskt gör hahandel. Dessa resonemang utvecklar han i en debattartikel i Dagens Samhälle med rubriken Sjuka får betala för dåligt handelsavtal.
De avtal som Spånt refererar till är de som USA just nu förhandlar med EU (TTIP) och länder i Stillahavsregionen (TPP). Även om Spånt vill varna för dessa avtal vill han inte stoppa dessa. Istället pekar han ut en väg för att de ska bli bättre och så vill han reda ut en del saker som han tycker folk inte förstår om moderna handelsavtal:
TTIP är inte ett renodlat avregleringsavtal utan ett omregleringsavtal där skyddsregler för miljö, säkerhet etcetera ska elimineras medan i stället monopolskyddet ska stärkas genom nya regleringar för copyright och medicinska licenser etcetera, det vill säga att det blir monopolförstärkande.
Kritiken är alltså att marknaden störs ut av dåligt utformade avtal genom att monopol växer och makten försvinner från politikerna till företagen. Men kan inte det vara okej om tillväxten ökar och jobben blir fler? Spånt tror inte TTIP kommer leda till några större jobbförluster men inte heller några vinster i form av ökat BNP. Orsaken är att vi redan har tagit bort de flesta handelshindren och:
Ytterligare sänkningar av vanliga handelshinder leder till marginella ökningar i effektiviteten – så små att de inte kan registreras av SCB när man beräknar BNP.
Det är rätt många som börjar peka på att beräkningarna som säger att det blir jobb och tillväxt med TTIP inte fungerar när det inte längre gäller ta bort tullar utan om att omreglera lagar och regler.
Spånts kritik mot de moderna handelsavtalen är att de snedvrider marknaden. Han lyfter fram och att nobelpristagarna Paul Krugman, Joseph Stiglitz och samt professor Larry Summers som vill se globala frihandelsavtal inte ser TTIP och TPP som just frihandelsavtal. Spånt igen:
Deras analys visar att talet om ekonomiska vinster är en illusion och att det intressanta i stället är att maktbalansen mellan demokrati och marknad försämras. Jag delar helt den bedömningen.
En sådan maktbalans som lyfts fram av Spånt och Stigltiz är att läkemedelsbolagen lobbar hårt för att förlänga sina patent i denna typ av avtal. Stiglitz menar att förhandlaren i TPP-fallet springer läkemedelsbolagens ärenden då detta gör medicinerna dyrare då konkurrensen minskar på marknaden.
Spånt vill som sagt inte stopp denna typ av avtal men han ställer ett krav:
Den svenska regeringen och främst näringsminister Mikael Damberg måste besinna sig och inte acceptera vilka avtal som helst. Alla politiskt aktiva på alla nivåer måste agera!
En högst rimlig uppmaning då det finns många fler problem med moderna handelsavtal. Gör som »över 26 000 och och höj din röst för att stoppa stoppa TTIP«.