Svenska elevers kunskapsresultat sjunker i internationella jämförelser, och regeringen och de borgerliga vill vända kunskapsraset genom sätta betyg på fjärdeklassare. Det är ett kortsiktigt förslag och är inte förankrat i forskning eller beprövad erfarenhet.
1. Tidiga betyg ger inte bättre resultat
Läkare och psykologer har tidigare skrivit i Aftonbladet om att tidig betygsättning är kontraproduktivt och att det bästa vore att skjuta till skolorna mer resurser:
Barn är stadda i utveckling och den uppväxtmiljö som de till största delen vistas i är skolan. Där ska de våga göra misstag. Där ska de våga fråga. Där ska de få hjälp att hitta sitt sätt att lära och utvecklas.
2. Risker med betygssättning
De borgerliga partierna har tidigare motiverat tidiga betyg genom att skriva följande på DN Debatt:
Betyg ger tydlig information om hur eleven ligger till. /…/ När en elev inte når kunskapskraven signalerar det behov av stöd från skolan.
Jo, det är lätt att tro att betygen är en direkt koppling till elevers faktiska kunskap. Betygen kan dock vara förankrade i något helt annat.
Bara genom att tro att en elev har en fallenhet för något ämne, gör det mer sannolikt att vara sant för läraren. Forskarna i en Israelisk studie undersökte om lärarna hade omedvetna föreställningar om att pojkar är bättre på matte än flickor som gav effekt på betygssättningen. Resultat: tjejer fick bättre mattebetyg när läraren inte visste om att de var tjejer.
3. Betygssystemet bäddar för misslyckanden
Betygsystemet är utformat mot elevernas svagheter genom att ett dåligt betyg väger tungt och drar ned hela slutbetyget. Betygsskalan är från A till F, där F är underkänt.
De borgerliga har föreslagit följande:
Betyget F, som står för underkänt, ska i mellanstadiet i stället uttryckas som att eleven ännu inte har nått kunskapskraven, för att markera bedömningens formativa karaktär.
Låt säga att en elev får ett A i alla krav utom ett, där eleven får ett E. Det gör att eleven bara kan få ett D i betyg (alltså, A A A A A E = D). Det är alltså skapat till att vara lätt att misslyckas. Och eleverna kan inte ens kompensera för en tillfällig svacka.
Sen kommer effekterna av betygsättningen följa med länge, något som läkare och psykologer debatterat om:
Vi vet av erfarenhet och från forskning att barn som upprepat upplever misslyckanden riskerar att bygga in dessa negativa erfarenheter i sin självbild
4. Försöket går inte att utvärdera
När betygsförsöket väl är genomfört skall det utvärderas. En utvärdering som kommer att ske med usel metodik och snudd på omöjligt att göra vetenskapligt. Frågan är om det ens går att kalla det för ”metod”.
Betygsförsöket ska ske på max 100 skolor i landet med start år 2017. År 2020 ska det utvärderas, att deltaga i försöket är frivilligt och de skolor som vill vara med kan ansöka om det till Skolverket.
Den frivilliga utvärdering som ska ske bör dock avfärdas som bortkastad tid och slöseri med resurser. Den kan inte annat än ses som en ny ”studie” som måste kontrasteras med tidigare studier, och vad bidrar den med i relation till vad som redan är gjort? Och när försöket väl är sjösatt, varför gör man det med hjälp av helt galen metodik? De som frivilligt har anmält sig till utvärderingen är ju självselekterad och eventuella effekter ska ju värderas utifrån det.
5. De skiter i forskningen
Tidigare publicerade Vetenskapsrådet en rapport om tidigare betyg som baserades på en genomgång av 6 000 vetenskapliga studier. Christian Lundahl, professor i pedagogik och en av forskarna bakom rapporten, säger till SVT:
Vi har faktiskt inte hittat en enda forskningsstudie som rekommenderar tidiga betyg i skolan, utan det man pratar om är tidig uppföljning av mer kvalitativt slag, att det ger positiva effekter.
6. Skolorna gillar inte förslaget
Listan med kritiker växer mot försöket att betygsätta elever i årskurs fyra. Senast var det skolorna som sa ifrån på bred front, de motsätter sig att betygsätta tioåringar och det gäller alltså både kommunala- och friskolor från norr till söder.
7. … liksom lärarna och lärarfacken
Tidigare har regeringen och alliansen fått kritik från Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet. De kritiserar påståendet om att det förbättrar elevernas resultat eftersom det inte vilar på vetenskaplig grund. Vilket stämmer, betygsförsöket går inte ens att utvärdera.
8. Vad tycker partierna?
Centerpartister, Socialdemokraterna och Miljöpartiet har motsatt sig tidiga betyg. Tidigare har även Moderaterna och centerledaren Annie Lööf öppet sagt att de har varit tveksamma. De stöttar nu förslaget.
Innan förslaget drevs igenom var det bara Folkpartiet som gjort sig kända över sin iver. De skrek högst av alla och har slängt fram forskning som är åttio år gammal.
9. S och MP gör detta förslag möjligt
Betygsförsöket kommer att ske genom en överenskommelse med de borgerliga partierna. Trots att tidiga betyg är något både Miljöpartiet och Socialdemokraterna motsatt sig länge menar de att detta är en bra överenskommelse. Vem är det som kör egentligen?
Alternativet är ju att de förlorat i riksdagen vid eventuell omröstning, då är en överenskommelse mer lättmanövrerad att hantera i media. Genom darriga försök kommer Socialdemokraterna och Miljöpartiet att försvara något som de tidigare varit emot som de nu ska vara för, till de borgerligas skadeglada förtjusning. De hänvisar gärna till ”det parlamentariska läget”.
Men då är det dags att idka lite självrannsakan. Ett annat sätt är ju att få majoritet för sin politik vid val, de har haft åtta år på sig att bilda opinion. Och med både forskning, läkare, psykologer och lärare på sin sida, varför försvarade de sig inte med näbbar och klor?
Du kan engagera dig
Svensk skola har inte haft någon tillsyn, och år av misslyckade politiska förslag i skolan ska nu kompenseras genom att sätta betyg på tioåringar. Det kan ge långvariga kosekvenser och de borde inte få betygsätta barnen utan att fråga oss.
Låt oss försöka förändra politikernas slappa och kortsiktiga lösningar, gör som tusentals skiftet-aktivister, skriv under kampanjen: Inga betyg till 10-åringar:
[bsdform id=”36″ terms_text=” Vi behandlar dina personuppgifter enligt PuL. Läs mer » Genom att fylla i ditt förnamn ovan tillåter du att vi publicerar det på vår sajt.”]