Fler människor ska snabbare komma ut i arbete med hjälp av skattepengar från staten. Detta med hjälp av statligt stöd till företag som rekryterar långtidsarbetslösa, nyanlända eller människor med nedsatt arbetsförmåga.
Anställningsstöd lämnas till arbetsgivare i syfte att stimulera anställningar av personer som har svårigheter att få ett reguljärt arbete.
Så lät det när den förra regeringen ökade anställningsstödet till att som mest gälla 85 procent av lönen.
Tanken var god.
Men dessa reformer har lett till att privata företag byggt hela sin verksamhet kring utbetalningar från staten. Närmare 73 miljarder har betalats ut i anställningsstöd till privata företag de senaste fem åren. Resultatet är flertalet branscher med företag som gör vinster på statlig försörjning.
Det har även uppdagats att man sekretessbelagt information om vilka företag som utnyttjat bidragen och hur mycket de fått, med motiveringen att man kan uppfatta det som affärshemligheter i företagens verksamhet.
Men frågan är om inte allmänhetens insyn i hur skattmedel används är viktigare än enskilda företags vinstintressen – något som har påpekats från andra håll.
Förra mandatperiodens alliansregering har tidigare utsett Ann-Marie Qvarfort i en utredning om felaktiga utbetalningar inom arbetsmarknadspolitiken. Utredningen gjorde klart att Arbetsförmedlingen kan bli bättre på att kontrollera missbruk.
Avsikterna är som sagt goda. Stödet har också visats ha positiva effekter för människor efter långvarig arbetslöshet. Men det är viktigt att Arbetsförmedlingen nu lyssnar på kritiken och åtgärdar de problem som reformen har orsakat.